Hittat i öknen: ett lasergevär, en amulett och världens sämsta konfliktlösning.
Källbaserad recension, skriven med AI-stöd utifrån filmuppgifter och de länkade källorna. Ingen egen visning görs gällande. Betyget är preliminärt i väntan på redaktionens visning.
Vad som påstås hända
Billy Duncan hittar ett utomjordiskt vapen och en amulett i öknen. Kombinationen ger honom eldkraft, men börjar också förändra honom. Samtidigt återvänder varelserna som lämnade utrustningen. En ganska kraftfull påminnelse om att upphittade saker bör lämnas till polisen.
Ökenbudget möter rymdteknik
Charles Band producerade filmen och David Allen gjorde de stop motion-animerade utomjordingarna. Det är just den blandningen som lockar: vardagsmiljöer som plötsligt får besök av omsorgsfullt byggd rymdkonstighet. En laserkanon på armen är dessutom den mest omständliga lösning vi kan tänka oss på tonåringens dåliga humör. Handgjorda små aliens förtjänar sin egen applådpaus.
Slutklämmen
Fyra preliminära bajsar för rymdvapen, förvandling och ett förträffligt orimligt utgångsläge. Laserblast passar på samma hylla som filmer där en enda rekvisita får bära ett helt universum. Den som vill ha realistisk vapenhantering har sannolikt svängt fel redan vid titeln. Här är det den billiga kosmiska maktfantasin som får oss att sträcka oss efter kassetten.
Att se fram emot
- David Allens stop motion-aliens
- Ett rymdvapen med otrevliga biverkningar
- Charles Bands tidiga science fiction
Källor & filmfakta
Kontrollerade 24 oktober 2026. Omdömen och skämt är Skitfilms egna formuleringar; handling och produktionsuppgifter bygger på källorna.
Affisch: Wikipedia/Wikimedia. Bilden återges i anslutning till filmkritiken.





